Om att klara sig själv

Sedan en bilolycka har jag ärendet hos försäkringsbolget under utredning då de utvärderar hur illa min skada är. Jag får frågor om hur det begränsar min vardag, är det något jag inte kan göra idag osv. Och det är en lustig fråga.

Svaret är att ansträngande rörelser för ryggen ger mig skarpa smärta som följer med i flera dagar. Jag föredar att undvika dessa, men att leva ensam ger mig ju inget val. Jag kan ju inte strunta i att torka golv och handla mat, även om jag får ödestigra konsekvenser. Hade jag ett val hade jag naturligtvis valt bort dessa sysslor och kunnat säga till försäkringsmannen att nej, jag klarar inte av att göra detta. Men nu är läget annrolunda och ja, jag kan göra det (för att jag har inget annat val). Undra om det påverkar min slutliga ersättning från försäkringsbolaget?

Liknande frågeställning kom upp i ett brf möte. Några pundare hade brytit sig in i vår källare och härjat omkring vid några tillfällen. Då vår tvättstuga ligger där också ledde till diskussioner om att många inte vågar gå ner själva sena kvällar för att hämta tvätten. Nån kille berättade att hans flickvän inte vågade gå ner själv längre. Jag hade inte så mycket att tillägga. Jag är utan eskort, men mina kläder måste bli rena i alla fall.

Men, även om det finns situationer där det hade hjälpt att vara i tvåsamhet, är jag ytterst tillfredas med att klara mig själv, det finns till och med en uns av stolthet. Det finns mycket fina smärtstillande nu för tiden och inte en gång har jag stött på pundarna i tvättstugan. Och även om jag skulle göra det, tror jag inte att de är intresserade av mig. De vill bara se om vi har något fint att hämta i soprummet, kanske sova över. Och det är helt ok med mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0